Det är måndag eftermiddag och idag visar Belize upp sin regniga sida för oss. Det är ju fortfarande regnperiod här borta och det märker vi av i form av mögliga kläder, tur att vi kan tvätta!
Nu har det visst gått ett tag sedan jag skrev sist, sedan dess har vi hunnit åka till Dangriga, en stad här i Belize, och sett oss omkring. Vi gick också till en engelskspråkig kyrka förra söndagen, men vi var knappast anonyma där för pastorn hälsade oss välkomna från scenen och berättade att vi var studenter från Sverige som var här under nio månader. Det roliga var att vi inte ens hade hälsat på honom, men han visste tydligen vilka vi var ändå. Några minuter senare, mitt under lovsången, kom pastorn och knackade mig på axeln och frågade om inte vi ville framföra den svenska nationalsången eftersom de hade kulturdag i kyrkan just den dagen. Haha, ja vad gör man? Jag började skratta när han frågade det, vi är inte direkt några sångfåglar någon av oss som var där, men det var bara att ställa upp.
Så nu har jag, Elin och Matilda framfört Sveriges nationalsång framför en hel församling som stod upp och höll handen på hjärtat.
Nu har det visst gått ett tag sedan jag skrev sist, sedan dess har vi hunnit åka till Dangriga, en stad här i Belize, och sett oss omkring. Vi gick också till en engelskspråkig kyrka förra söndagen, men vi var knappast anonyma där för pastorn hälsade oss välkomna från scenen och berättade att vi var studenter från Sverige som var här under nio månader. Det roliga var att vi inte ens hade hälsat på honom, men han visste tydligen vilka vi var ändå. Några minuter senare, mitt under lovsången, kom pastorn och knackade mig på axeln och frågade om inte vi ville framföra den svenska nationalsången eftersom de hade kulturdag i kyrkan just den dagen. Haha, ja vad gör man? Jag började skratta när han frågade det, vi är inte direkt några sångfåglar någon av oss som var där, men det var bara att ställa upp.
Så nu har jag, Elin och Matilda framfört Sveriges nationalsång framför en hel församling som stod upp och höll handen på hjärtat.
Här är en bild på ett armband som jag fick av en liten tjej på cellgruppen i onsdags, hon hade gjort det själv och tagit med, då blir man verkligen glad! |
Annars har veckan innehållit en del sjukhusbesök för att hälsa på lilla Sarai, vår extralillasyster, som varit allvarligt sjuk, men som tack och lov mår mycket bättre nu.
Knäck och pepparkakor har bakats med, allt för att försöka locka fram julkänslan!
Och just det, i torsdags åkte vi ut till Valle del Paz, där var det julklappsutdelning för de barnen som har sponsorer så att de ska kunna gå i skolan, det var även julavslutning på fredagen som vi var med på.
Knäck och pepparkakor har bakats med, allt för att försöka locka fram julkänslan!
Och just det, i torsdags åkte vi ut till Valle del Paz, där var det julklappsutdelning för de barnen som har sponsorer så att de ska kunna gå i skolan, det var även julavslutning på fredagen som vi var med på.
Klassen som jag var i, fina barn! |
De lekte hela havet stormar, de hade roligt trots missförståndet med reglerna. De hade nämligen lika många stolar som de var antal personer, hm? |
I lördags var några av oss på ett barnkalas, det var piñata och prinsessklänningar, kul att se hur det går till. De två sakerna vi lärde oss var att man inte ska komma i tid, kom ungefär en timme sent. Det andra var att man absolut inte ska äta innan man går på kalas, vi blev så galet mätta.
Den här veckan kommer fortsätta med lite förberedelser inför redan till Nicaragua där jag kommer att fira jul. Att boka plats på bussar är inte det lättaste här, men det kommer vi nog fixa det med.
Ha det fint tills nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar