Nu när jag har varit här i Belize i tre månader så har jag verkligen skapat mig en vardag här. Jag tycker att det ligger mycket positivt i det. Jag känner mig mer och mer hemma.
Men något som är en negativ effekt av det är att jag också har en tendens att börja bli mer bekväm.Vattnet är kallt när jag ska duscha, det finns inget gott att äta till frukost, någon kommer sent till ett möte vi har bestämt, internet försvinner eller funkar inte lika snabbt som jag vill att det ska... Ja, ni hör ju att det är småsaker. Men oavsett var någonstans på jorden jag är så blir det såhär efter ett tag till slut om jag inte aktivt väljer att jobba på det. För mig så behövs det att jag blir påmind. Jag behöver bli lite omskakad och inse att mina problem faktiskt inte är så stora. De behöver sättas i perspektiv helt enkelt. Här om veckan så var ett sånt tillfälle när saker fick sättas mer i sina rätta perspektiv för mig. Jag vill inte skriva ut exakt vad det var, för det är ganska känsligt. Men själva poängen är att jag fick höra en del av en människas livshistoria. Den personen är yngre än mig, men har redan fått utstå så mycket hemskt som inte ens finns på kartan för mig.
Det är hemskt att det ska behövas en sån historia för att få mig att inse hur bra jag faktiskt har det. Jag har så mycket att vara tacksam över och det vet jag ju egentligen. Så det iskalla vattnet och internet som inte fungerar är inte så mycket att klaga på. Det enda mitt klagande gör är att dra ned mig och gör att jag gör problemen större än vad de i själva verket är.
Jag vet att jag inte kommer sluta att klaga helt på saker, och det är ju inget fel med att se även små problem, om man väljer att fixa dem och inte bara klaga på dem. Men jag vill försöka komma ihåg att sätta saker i sina rätta perspektiv mycket oftare och då tror jag att tacksamheten kommer som en naturlig följd. Och förhoppningsvis stannar inte tacksamheten där, för när den är som starkast så tror jag att den skapar en drivkraft och en motivation till att hjälpa andra som inte har det lika bra.
Jag kom kanske inte någon vart med det här inlägget egentligen, men jag ville bara dela några av dem tankar som snurrat i mitt huvud under den senaste veckan. Ha det fint och lämna gärna en kommentar!
2 kommentarer:
Väldigt bra skrivet, du fick mina känslor skrivna med ord! Kram Josefin
Kära Hanna!
Det är tänkvärt det du skriver och jag kommer att skriva och skicka ett nyårsbrev till dig.
Det är för sent att skicka ett
julkort till dig med posten men
jag blev så glad för att du skickat till mig. Tack!
En stor kram från Margret
Skicka en kommentar